(c. 1475 -1555/1556) was a Dutch painter of portraits and religious subjects, though his most famous creation was the "West Indies Landscape". Although little is known of him, Mostaert was born and lived in Haarlem for most of his life. He worked as portraitist for Margaret of Austria, Regent of the Netherlands. Much of his work was destroyed in the great fire of Haarlem in 1576, and some paintings once attributed to him are now attributed to Adriaen Isenbrant. Mostaert was born in or about 1475 in Haarlem, Netherlands, to a famous noble family. Said to be handsome, eloquent and polite, Mostaert honed his craft under the guidance of Jacob van Haarlem, who may have actually been the anonymous "Master of the Brunswick Diptych". He is also said to be linked to the early Haarlem School of Painting. Mostaert's name first appeared in city records in 1498, the year he married and bought a house in his birthplace. He is also mentioned in Haarlem archives from 1527 to 1554. In 1500 Mostaert was commissioned to paint the shutters for a receptacle housing the relics of Saint Bavo in the Groote Kerk, Haarlem. From this date he began to be listed in the records of the Haarlem Guild of St. Luke, and continued to be frequently listed until 1549. He became deacon of the painters' guild in 1507, and again in 1543 and 1544. His earliest works are noticeably influenced by Geertgen tot Sint Jans, an earlier Haarlem artist. Some believed that Mostaert was actually apprenticed to tot Sint Jans but it is doubtful that the artist had any apprentices or workshop assistants during his career. From tot Sint Jans, Mostaert adopted a refined style and thoughtful compositions for his works, as well as the stiff, angular look of his figures. St. ChristopherBetween 1510 and 1516 Mostaert developed a delicate style where his doll-like figures inhabited bright, blue-skied landscapes, as for example in his "Adoration of the Magi" (c. 1510-15). His refined brushwork is precise, with an almost religious attention to detail. Also of note is the landscape, which demonstrates his leanings towards more romantic views with expansive hills. During the 1520s Mostaert was also influenced by Joachim Patinir's take on landscapes. Mostaert's "St. Christopher", a painting with a landscape that features a river receding into an expansive and hilly background, was once even attributed to Patinir. Mostaert's portrait work of this earlier period includes a piece entitled "Portrait of Abel van den Coulster" (c. 1500-10), in which an elegant, thin-faced man is situated in equally elegant surroundings. Mostaert was known for copying original portraits for some of his courtly commissions but, as is the case with the "Portrait of Abel", he also painted figures from life and added aristocratic touches. He was known for presenting his portrait sitters in three-quarter-length and placing their hands on cushions.  Related Paintings of Jan Mostaert :. | The Head of Saint John the Baptist | Portrait of Charles VIII | Hilly River Landscape with St. Christopher | Portrait of a unknown woman | Portret van ridder Abel van Coulster |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
BOELEMA DE STOMME, Maerten
Dutch painter (active 1642-1664 in Haarlem)
Diego de Carpio
painted Christ gathering his clothes after the Flagellation in 1798